I Helsingfors förbereder man sig på en omfattande mångfald av hot

Uutta Helsinkiä
4.10.2017

Matti Koskinen och Anssi Vuosalmi har stora skor att fylla, åtminstone när det gäller arbetsuppgifterna. Vuosalmis uppgift är kort sagt att utreda vad som kan gå fel i Helsingfors. Koskinen grubblar i sin tur på hur säkerheten skulle kunna tas i beaktande allt bättre som en del av de dagliga rutinerna.

Koskinen är chef för säkerhets- och beredskapsenheten medan Vuosalmi är stadens beredskapschef.

Koskinen och Vuosalmi berättar att de otrevliga nyheterna från Barcelona och Åbo inte orsakade några massiva nya åtgärder i Helsingfors stadsorganisation, eftersom man i flera års tid systematiskt förberett sig för hot. Dock utreder man på grund av de stora olyckorna som skett i världen om det är möjligt att de återspeglas även hos oss.

Hotspektrumet som man bereder sig för är omfattande och inkluderar allt från översvämningar som resultat av klimatförändringen till enskilda våldsdåd. I Helsingfors har man varit ute i god tid också när det gäller beredskapen inför cyberhot. Det började behandlas redan innan man började diskutera cyberhot i offentligheten.

Regelbunden kontakt med olika myndigheter har genererat ett omfattande nätverk. Samtidigt har stadens roll i att samordna beredskapen betonats. Till exempel i fjol när antalet asylsökande plötsligt steg kunde säkerhets- och beredskapsenheten fungera som stöd för ledandet av den exceptionella situationen och för att bygga den struktur som situationen krävde.

– Eftersom beredskapen till snabb reaktion fanns kunde Helsingfors stad reagera effektivt, berättar Vuosalmi.

Osynligt arbete

Säkerhets- och beredskapsarbetet på Helsingfors stad har traditioner sedan årtionden tillbaka. Den första beredskapschefen påbörjade sitt arbete på 1970-talet. Staden har förutom vissa omnämnanden i speciallagar inga direkta lagstadgade skyldigheter till beredskap. Trots det utför Helsingfors beredskapsarbete självmant.

– Utgångspunkten för detta arbete är att vi vill samordna olika myndigheters säkerhetsarbete och skapa vettiga helheter av det, poängterar Koskinen.

Säkerhets- och beredskapsenheten har inte fört mycket väsen av sig och det har varit ett medvetet val. Koskinen menar att ju mindre säkerhetsarbetet syns och ju bättre stadens tjänster fungerar, desto bättre har organisationen lyckats i sitt arbete.

Genomsnittsinvånaren associerar lätt beredskap inför hot till betonggrisar och övervakningskameror. Koskinen påpekar att de enbart är enskilda tekniska resurser. De har visserligen sin plats, men de metoder som används för att förbereda sig för exceptionella situationer är framför allt utbildning och attitydpåverkan.

Att förebygga utslagning är ett av de bästa sätten att bekämpa brottslighet. Därför har betonggrisar och stängselbyggande sina gränser. Det är viktigt att staden upplevs vara trivsam.

– Det dagliga arbetet på staden, vare sig det handlar om social- och hälsovård, stadsplanering eller underhåll av vägar, stöder i sin helhet säkerheten och trygghetskänslan, säger Koskinen.

I internationella säkerhetsjämförelser klarar sig Helsingfors bra. Polisen och räddningsverken utför sitt arbete väl i Finland, men trygghetskänslan påverkas även av hur man förebygger olyckor – om vägarna sandas under halka eller om parkerna hålls prydliga och belysta.

Även den offentliga debatten påverkar. Vuosalmi poängterar att språkbruket på senaste tiden hårdnat, vilket syns i den respons stadens ledning och personalen får.

– Diskussionen har hettat till på nationell nivå och ställvis skickas rätt hårda olämpligheter per e-post. Vi kan ingripa och dra en gräns för hur mycket en enskild person ska behöva ta emot samt stödja den personen, säger Vuosalmi.  

Stadens rollbetonas

Helsingfors stads nya strategi betonar funktionalitet. Koskinen och Vuosalmi är nöjda med att säkerhet som ord nu nämns flera gånger i strategin. Tidigare har man snarare kommunicerat säkerhetsaspekten mellan raderna.

Både Koskinen och Vuosalmi har lång erfarenhet inom området. Har säkerhets- eller beredskapsfrågorna ändrats avsevärt under den senaste tiden?

Enligt dem har stadens roll i att förbereda sig mot hot betonats och kommer dessutom att bli större i framtiden. Vi vet nödvändigtvis inte ens hur centrala aktörer städerna är när det gäller säkerhets- och beredskapsfrågor.

En viktig del av säkerhets- och beredskapsenhetens arbete är att förbättra personalens förmåga att agera i överraskande situationer. Detta har man under den senaste tiden övat i samarbete med bland annat läroinrättningar.

Samarbetet med olika myndigheter är regelbundet. Med polisen är samarbetet en så central del av verksamheten att säkerhets- och beredskapsenheten har en poliskoordinator.

Staden har till exempel varje vecka kontakt med Gardesjägarregementet inom Försvarsmakten.  

Vad skulle ettelavbrott innebära?

Hur väl samarbetet fungerar med olika myndigheter testas under praktiska övningar som staden årligen ordnar flera av. Övningarnas teman omfattar exempelvis miljöolyckor eller allvarliga militära konfrontationer som hotar hela Finland. Övningarna har också beaktat scenarier där vattentillförseln upphör eller hela Helsingfors drabbas av elavbrott.

De som deltagit i övningarna har varit tvungna att reflektera på – och oroa sig över – den enskilda stadsinvånarens förmåga att agera i undantagssituationer.

Timo Uola, säkerhetschef på Helen Elnät Ab, berättar att det regelbundet ordnas övningar där elavbrott behandlas. Nästan all elektricitet som används i Helsingfors tillförs av Helen Elnät Ab.

– Vi för diskussioner med aktörer som ur samhällets synvinkel är avgörande, såsom myndigheter och sjukhus, om hur kontinuiteten i deras verksamhet försäkras vid eventuella elavbrott.

Eftersom den enskilda helsingforsaren upplever elavbrott i genomsnitt enbart en gång per tio år är det lätt hänt att man invaggar sig med en tanke om att elavbrott inte gäller oss eller att eventuella elavbrott alltid är kortvariga.

– I normalläget stämmer det men vi har planer även för situationer där elnätets infrastruktur skadas allvarligare, till exempel som resultat av en storolycka eller en eldsvåda. Nätet utvecklas även så att det blir alltmer säkert.

Beredskapen inför exceptionella situationer utförs även regionalt i samarbete med de närliggande nätbolagen, och även stamnätsbolaget deltar i övningarna.

Enligt Uola är övningarna viktiga eftersom de alltid för fram något nytt – åtminstone nya utvecklingsidéer.

Läs mer:

Säkerhets- information till invånarna