Generalplanen 2016 kompletteras med fyra delgeneralplaner som utarbetas för Västerledens omgivning, Vikstranden-Lahtisleden, Östersundom och Vardö.

En generalplan är en långsiktig markanvändningsplan

I planläggningen planeras hur bland annat bostadsområdena, arbetsplatserna, grönområdena och trafiken placeras i staden. Planläggningen delas in i olika plannivåer från allmän till mer detaljerad planläggning.

Planeringens nivåer

En generalplan är en långsiktig plan för markanvändning som styr utvecklingen av stadsstrukturen. En generalplan som gäller hela Helsingfors har tidigare utarbetats med cirka tio års mellanrum, och den styr detaljplaneringen. Helsingfors nuvarande generalplan – Generalplanen 2016 – trädde i kraft i december 2018. Helsingfors förvaltningsdomstol och högsta förvaltningsdomstolen har upphävt vissa delar av generalplanen. I dessa områden förblev generalplanen från 2002 och de gällande detaljplanerna i kraft.

I detaljplanerna fastställs för vilka ändamål ett område kan användas och hur mycket som får byggas. Bestämmelserna gäller även byggnadernas höjd, gatornas bredd, samt andra omständigheter som påverkar områdets struktur och stadsbilden. En detaljplan kan omfatta ett helt bostadsområde eller endast en tomt.

Delgeneralplanerna kompletterar Generalplanen 2016

Tidsschemat för delgeneralplaner är kopplat till programmet för genomförande av generalplanen samt till genomförandet av stadsstrategin.

Delgeneralplaner på kartan

I Generalplanen 2016 godkändes principen om en nätverksstad och utvidgande av innerstaden som grundar sig på spårtrafiken. Betydande ny markanvändning planeras kring motorvägsartade områden samt stationsområden, spårtrafikens knutpunkter och kring nutida och kommande viktiga hållplatser för spårtrafik. Av det nya byggandet för boende är upp till 45 procent kompletteringsbyggande på de befintliga bostadsområdena.

Enligt befolkningsprognosen kommer Helsingfors invånarantal att växa till cirka 825 000 invånare före 2050. För 2060 förutspås det att Helsingfors kommer att ha 870 000 invånare.

Helsingfors 2050:

  • en trivsam, intressant och trygg metropol, där vardagen är smidig
  • en tät stadsstruktur som jämlikt stöder olika sätt att bo
  • tillräckligt med mångsidiga bostäder i olika stadsdelar
  • tillräckligt med tillgängliga verksamhetslokaler på attraktiva platser
  • mobiliteten grundar sig på kollektivtrafikens nätverk
  • kollektivtrafiken, cyklandet och fotgängartrafiken främjas som mobilitetsformer
  • motorvägsliknande leder med tillhörande omgivningar används för byggande
  • närheten till havet, naturobjekten och kulturlandskapen är Helsingfors säregenhet och styrka
  • den marina miljön erbjuder möjligheter till rekreation, företagande samt boende året runt, och den är tillgänglig för stadsborna.

Målen för generalplanen har fastställts i rapporterna Helsingin yleiskaavan lähtökohdat ja työohjelma (Utgångspunkterna och arbetsprogrammet för Helsingfors generalplan) samt i beskrivningen för generalplanen Kaupunkikaava – Helsingin uusi yleiskaava (Stadsplanen – Helsingfors nya generalplan).

Generalplanen kan kompletteras eller ändras med en delgeneralplan som utarbetas för ett mindre område. En delgeneralplan är i allmänhet en mer detaljerad generalplanen än generalplanen för hela staden.

Med delgeneralplanen visas områdets centrala samhällsstruktur och där fokuserar man på saker som är viktiga med tanke på stadsstrukturen, såsom boendet, placeringen av arbetsplatser och tjänster, trafikförbindelserna samt nätverket av rekreations- och grönområden. Delgeneralplanen styr områdets detaljplanering.

Delta i och påverka delgeneralplanläggningen

Planeringen och deltagandet som inleds 2022 kan du följa på följande webbsidor:

Stadsstrategin skapar en riktning för stadens hållbara tillväxt

Helsingfors stadsplanering styrs förutom av generalplanen även av Stadsstrategin (Läge för tillväxt – Helsingfors stadsstrategi 2021–2025) samt Programmet för boende och markanvändning (BM-programmet).

Helsingfors tillväxt grundar sig på långsiktig planläggning och stadsplanering som årligen möjliggör färdigställandet av nya bostäder och verksamhetslokaler. I takt med att antalet invånare växer, växer även stadens ekonomi. Med investeringar skapas funktionalitet, trivsamhet och skönhet.

Helsingfors hållbara tillväxt ska vara till nytta för varje Helsingforsbo – bra skolor, daghem, bibliotek, lokala motionsplatser samt trygga och välplanerade trivsamma miljöer ska det finnas runt om i Helsingfors.

Helsingfors klimatmål tas i beaktande i synnerhet inom stadsbyggandet, mobiliteten och energilösningarna. För att anpassa sig till klimatförändringen ökar man till exempel antalet träd och grönskan i staden.

Helsingfors planerar och bygger ett attraktivt, trivsamt och vackert stadsrum i både nya och gamla områden. Målet är att påskynda bostadsproduktionens tillväxt, stävja ökningen av boendekostnader, skapa balanserade stadsdelar och öka boendetätheten.

Stadsstrukturen utvecklas i första hand genom att förnya och komplettera den befintliga byggda miljön på det sättet att områdenas särdrag beaktas. Vid kompletteringsbyggandet tar man i beaktande den närliggande naturen och byggande anvisas inte till Helsingfors mest värdefulla naturområden.

Andelen resor som görs med kollektivtrafik, till fots eller med cykel ökas. Genomförandet av en nätverksstad för spårtrafiken fortsätter genom att främja planeringen och genomförandet av snabbspårvägsprojekt.

I Programmet för boende och markanvändning fastställs antalet bostäder som ska byggas

Målen med Programmet för boende och markanvändning 2020 är att säkerställa en tillräcklig bostadsproduktion och att trygga den mångsidiga kvaliteten. Målet är att skapa livskraftiga områden, förebygga segregation, samt utveckla bostadsbeståndet och bostadsegendomen.

I Helsingfors bygger man som nyproduktion och med ändringar i användningsändamålet årligen minst 7 000 bostäder och från 2023 minst 8 000 bostäder. Bostadsproduktionen genomförs på ett hållbart sätt, genom att bevara naturen och grönområden.

En tillräcklig andel bostäder som lämpar sig som familjebostäder, det vill säga bostäder med minst två sovrum, säkerställs i produktionen av ägarbostäder. Bostäder som är lämpliga för barnfamiljer byggs i tillräckligt antal i de nya områdena samt i kompletteringsbyggnadsobjekten. Genom styrning av fördelningen av bostadstyper säkerställer man byggandet av familjebostäder.

Hälften av det årliga bostadsbyggandet sker som kompletteringsbyggande i förortsområdena.

Målet med förvaltnings- och finansieringsformer är från 2023 följande:

• 30 procent långsiktigt reglerade ARA-hyresbostäder (varav 500 är studerande- och hyresbostäder)

• 20 procent mellanformsproduktion av bostäder

• 50 procent oreglerade ägar- och hyresbostäder

Utvecklingen av mångsidigt höghusbyggande och -boende fortsätter. Hållbart byggande främjas enligt bland annat åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors

 

Uppdaterad 3.2.2022