Helsingfors stad skuldsätter sig, utgiftsökningen måste dämpas

Hongasmossa
1.10.2010

Helsingfors försöker få ekonomin i balans genom att dämpa utgiftsökningen och höja kommunalskattesatsen. ”Skatteintäkterna stiger men täcker inte de ökade utgifterna. En skattehöjning med en procentenhet är nödvändig för att standarden på basservicen ska kunna tryggas”, säger stadsdirektör Jussi Pajunen om sitt förslag till budget för år 2011.

Helsingfors har som mål att omkostnaderna inte ska stiga mer än kostnadsnivån. Enligt prognosen för i år stiger omkostnaderna med 4,5 procent då affärsverken är obeaktade. I förslaget till budget för år 2011 uppgår utgifterna till 4,1 miljarder euro, vilket innebär en ökning med 3,6 procent jämfört med 2010 års budget. År 2009 steg omkostnaderna med så mycket som 6,5 procent.

Helsingfors beräknas år 2011 få skatteintäkter på ca 2,6 miljarder euro. Kommunalskatten höjs med en procentenhet till 18,5 procent. Höjningen har en effekt på 117 miljoner euro. Trots att skattesatsen höjs måste staden ta nya lån på 321 miljoner euro nästa år.

Helsingfors lånestock tredubblas till nästan 2 miljarder euro åren 2009–2013. I slutet av år 2013 motsvarar lånebeloppet drygt 3 210 euro per invånare. ”Vi har som mål att lånestocken inte längre ska växa efter ekonomiplaneperioden 2011–2013 för lånen ska betalas tillbaka”, säger Pajunen.

Helsingfors är en mångkulturell stad. Var fjärde grundskoleelev med främmande modersmål i Finland går år 2010 i skola i Helsingfors. Om femton år, 2025, har nästan var fjärde grundskoleelev i Helsingfors ett främmande modersmål. Invandrarbarns delaktighet och inlärningsmöjligheter stöds i samråd mellan social , hälsovårds- och undervisningsväsendet genom ett program som stärker kunskaperna i finska. Ett separat anslag har reserverats för åtgärder som ska förbättra invandrarnas ställning på arbetsmarknaden. ”Kulturell mångfald bör göras till en resurs för Helsingfors så att alla befolkningsgrupper på lika grunder är med och bygger upp en bättre stad”, säger Pajunen.

Inom social- och hälsovårdsväsendet inleds verkställigheten av den nationella planen för mentalvårds- och missbruksarbete (arbetsgruppen Mieli 2009) under 2011. Det centrala är att patienterna ska få tillgång till missbrukarvård och psykisk vård samtidigt. Inom socialväsendet fortsätter genomförandet av programmet för minskande av långtidsbostadslösheten och projektet Individuellt boende för utvecklingsstörda (ASU).

Antalet elever och studerande inom utbildningsväsendet sjunker fortsättningsvis. Nettokostnaderna per elev stiger hela tiden. En stor utmaning är att skolnätet ska göras glesare på det sätt som förändringen i elevantalet kräver.

Helsingfors måste införa effektivare förfaringssätt. Stadens dottersammanslutningar och  stiftelser är också med och förbättrar produktiviteten. Helsingfors flaggar som förut för regionalt samarbete. Pajunen tror att en enhetligare huvudstadsregion gynnar alla parter på längre sikt.

Anslag har reserverats för projektet World Design Capital Helsinki 2012, och Helsingfors satsar på att få hit stora evenemang.

Helsingfors stad investerar i framtiden

Helsingfors investerar alltjämt betydligt år 2011, för sammanlagt 680 miljoner euro, vilket dock är mer än 100 miljoner euro mindre än år 2010. Ungefär hälften av investeringarna finansieras med lån. ”Det är fråga om att Helsingfors satsar på framtiden”, säger Pajunen.

Arbetet med att bygga ut nya områden fortsätter planmässigt på Busholmen och i Fiskehamnen, Kronbergsstranden, Böle, Hongasmossa och Kungseken. Grundberedning och gatuarbeten utförs i områdena år 2011. Drygt 70 miljoner euro har reserverats för investeringar.

Sammanlagt ca 180 miljoner euro används för husbyggnadsprojekt. Tyngdpunkten ligger fortfarande på renovering, en andel på ca 130 miljoner euro används för ändamålet.

Helsingfors Energi moderniserar sina kraftverk och bygger ut fjärrvärme- och fjärrkylenätet för 62 miljoner euro år 2011. Direktionen för Helsingfors Energi har godkänt ett utvecklingsprogram med sikte på en kolneutral framtid, och programmet föreläggs stadsfullmäktige under hösten. Det finns i ekonomiplanen ca 128 miljoner euro för projekten i programmet. Helsingfors bekämpar klimatförändringen också genom att minska belastningen på Östersjön och ha energisparande i verksamhetslokalerna som mål.

HST automatiserar metron och upphandlar ny spårtrafiksmateriel för nästan 130 miljoner euro under ekonomiplaneperioden. En ny kontrollrumsbyggnad blir färdig i Hertonäs och byggarbete inleds på metrodepån år 2011.

De största trafikprojekten under ekonomiplaneperioden är Jokern 2, en planskild korsning Ring I/Stensbölevägen och en kollektivtrafikgata i Vallgårdsdalen. Västmetrobygget framskrider i form av ett gemensamt projekt för Helsingfors och Vanda.

Material på våra internetsidor www.hel.fi/budget

  • budgetförslaget
  • ett budgetsammandrag
  • karta: betydande husbyggnads- och idrottsanläggningsprojekt 2011
  • karta: de största trafikleds-, park-, grundberednings- och strandbyggnadsprojekten 2011
  • bildmaterial som hänför sig till budgeten
     

1.10.2010