Solenergi och logistik är framtidsvisioner för Östersundom

Östersundom
25.5.2012

Utnyttjande av solenergin och byggande av ett logistiskt korsningsställe är ett par beaktansvärda aktionslinjer i de framtidsvisioner för Östersundom som också de nu håller på att ta form.

Det är fråga om en energikorridor invid Borgåleden samt om Västersundomområdet vid Ring III:s och Österledens korsningsställe, vars vision är att kunna utvecklas till en mötesplats för varu- och människoströmmar. Området har fungerande förbindelser till Nordsjö hamncentrum och flygplatsen. Också östmetrons första station är planerad till Västersundom, och potential uppstår också av att Jokerlinjerna eventuellt skulle korsa där, och även av det, om de genomförs som snabbspårvägar.

Chefen för Östersundoms områdesbyggprojekt, Ari Karjalainen på stadens ekonomi- och planeringscentral Taske berättar om ett forskningsprojekt som är finansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden ERUF. I projektet utreds förutsättningarna för att genomföra en nästan energisjälvförsörjande stad. Målet är att kunna utnyttja solen och andra källor till förnybar energi på ett lönsamt sätt.

”Med i det av Taske startade utvecklingsprojektet är ett tiotal företag, bl.a. solteknologiföretag, planeringsfirmor som specialiserat sig på energi och byggd miljö och en byggherre, samt Helsingfors Energi som energibolag.”

Under ledning av Helsingfors Energi utreder man förutsättningarna att genomföra ett hybridkraftverk i en energikorridor invid Borgå motorväg. Ett annat konkret fall i energiprojektet ansluter sig till tanken på att genomföra ett bostadsområde som bygger på utnyttjande av sol- och jordvärme, och här skulle man också använda sig till godo av byggelement som är försedda med solvärmeuppsamlare.

”I samband med byggande ofta som ett problem upplevda lerlagringar kan kanske i framtiden utnyttjas. I Kanada har man genomfört en lösning där värmeenergi som tillvaratagits med hjälp av solvärmeuppsamlare magasineras i ett lager av lera. Lerans värmetekniska egenskaper gör det möjligt att lagra värmeenergi i jordmånen. Sommartid leds värmen till ett lerlager och på vintern tas den i bruk. Det är fråga om en slags effektiverad jordvärmelösning”, berättar Karjalainen.

Fjärr- eller närenergi?

I det tidigare nämnda av ERUF finansierade projektet utreder man marknaderna för el och värme och affärsverksamhetsmodellerna i en framtida stad som är nästan energisjälvförsörjande.

”Finns det i framtidens nära nog nollenergibyggande marknader för fjärrvärmelösningar av nutida typ eller kommer man att övergå till närnät som baserar sig på mindre lokala hybridkraftverk, där man utnyttjar jordvärme, solvärme och biobränslen?”, begrundar Karjalainen.

Han konstaterar att ett traditionellt kraftverk som bygger på samproduktion av el och värme kan ha tiotusentals kunder, men ett litet ”lokalkraftverk” kanske bara från några hundra till några tusental. De minsta enheterna kan vara kvarters- eller fastighetsvisa.

”Dessa är emellertid inte helhetslösningar utan den traditionella samproduktionen och distributionen av el och värme kommer även i fortsättningen att ha sin egen nisch på marknaden. Solenergi produceras ju bara under en del av året och under toppförbrukningsperioderna behövs det i vilket fall som helst tilläggsproduktion, varvid det blir fråga om mera traditionella produktionssätt. En någon slags kombination av alla dessa är den mest sannolika lösningen i framtiden”, uppskattar Karjalainen.

Logistiskt korsningsställe?

I Västersundomområdet möts Ring III, Österleden, Nordsjö hamnbana och på ett kort avstånd Borgåleden. Området har alltså direkta förbindelser till såväl hamnen, flygplatsen som till järnvägens stambana. M.a.o. är området väl lämpat för olika logistikintensiva branschers funktioner, allt från utrymmeskrävande minuthandel till monteringsindustri.

”Området passar särskilt bra som förläggningsplats för företag inom det företagskluster som bygger på förnybar energi. Branschen befinner sig i kraftig tillväxt och företagen behöver som ett visitkort för sin verksamhet en modellstad lik Östersundom, genomförd på ett ekoeffektivt sätt”, bedömer Ari Karjalainen.

Jokrarna på spår?

Utöver östmetrons projektplanering, vars tidtabell har satts ut på år 2013, har man planer också på att spårlägga de tvärgående s.k. Jokerlinjerna. Detta skulle innebära att de nuvarande ”bussjokrarna” ändras om till snabbspårvägar.

Spårläggningen skulle börja från nuvarande Jokern I som trafikerar från Westend i Esbo till Östra centrum, varifrån spårförbindelsen skulle dras vidare till Östersundom. Jokern III skulle binda samman Aviapolis och Dickursby via Västersundom till Nordsjö hamncentrum.

Händelser i Östersundom åren 2012 och 2013
• Den gemensamma generalplanen får laga kraft tidigast i början av år 2013. Därefter inleds detaljplaneringen av de olika områdena i Östersundom.
• I slutet av år 2012 och början av år 2013 börjar man uppgöra den inledande detaljplanen i Sundberg och i vissa andra centrala områden i Östersundom. Planerna siktar på att man år 2015 är redo att inleda husbygget.
• År 2013 inleds en utbyggnad av skolcentret på Zachrisbacken, projektet blir färdigt år 2014.
• Byggnadskontoret reser ett fågelbeskådningstorn på Husö. Kontoret utför också vård av redan byggda objekt.

Tidigare genomförda projekt:
• Krabbparkens daghem och lekplats blev färdiga år 2011.
• Den offentliga trafiken har förbättrats genom nya busslinjer (bl.a. Jouko).
• På Björnsö har man byggt en lättrafikled och den egentliga körvägen har förbättrats och höjts.
• Friluftsområdet på Husö har fått nya friluftsrutter försedda med vägvisande skyltar. I området planeras också en badstrand.
 

Text: Thomas Micklin
Foto: Pertti Nisonen