Presentation av de nya metrostationerna

Uutta Helsinkiä
1.12.2017
 Rulltrappsväggarna har en bakgrundsbelyst glasbeklädnad med ett mönster av packad is och årsringar, precis som glaciärerna på Nordpolen har i verkligheten.

Hurdana är stadens nya metrostationer? De är praktfulla och båda har ett eget tema. Temat för Drumsö är snö och is, temat för Björkholmen vatten och hav. Dessa teman syns på de stora ytorna och i de små detaljerna, innan- och utanför stationerna.

De är knappast många som grämer sig även om föregående metrotåg precis passerade. Stationerna beundrar man gärna lite längre. De är imponerande också på utsidan.

Drumsö station på en trång tomt med millimeters noggrannhet

Drumsö metrostation mot Karlavägen och Kommerserådsvägen har en gemensam entréhall med köpcentret Lauttis. En annan ingång finns mellan Gyldénsvägen och Braxviksparken.

Rulltrapporna från båda ingångarna leder till en underjordisk plattformshall. Rulltrappsväggarna har en bakgrundsbelyst glasbeklädnad med ett mönster av packad is och årsringar, precis som glaciärerna på Nordpolen har i verkligheten.

Stationsplattformens ljusa granitgolv för tankarna till stationens tema, snö och is. Dess ljuskonstinstallation ändrar sig långsamt och ovanför finns hundratals akustiska paneler i olika ställningar och på olika höjder.

Biljetthallen ligger under jorden, eftersom det inte fanns rum för den i samband med ingången. Man var tvungen att planera och bygga metrostationen på ett litet område på den tidigare parkeringsplatsen för det så kallade Pirattis hus.

– Då byggnaden och ingångarna placerades på den trånga tomten var det fråga om millimetrar, säger Jutta Haarti-Katajainen, huvudarkitekt för metrostationerna på Björkholmen och Drumsö.

Björkholmen världens enda station med undervattensplattform

Från Björkholmens stationshall öppnar sig en fin vy över havet. Hallen är i två våningar och ingången på andra våningen öppnas då man börjar bygga Björkholmens bostadsområde och en gata anläggs bredvid stationen. Bredvid Björkholmens metrostation planeras ett område med femtusen invånare och cirka fyratusen arbetstillfällen. Byggstarten på området är planerad till 2020-talet.

Metrostationens rulltrappor är Finlands längsta och kantas av en bakgrundsbelyst glasvägg vars mönstring vid nedfarten föreställer ett hav som stillnar.

Det här är världens enda stationsplattform under havet och havet som dess tema syns fint. Bergsvalvets takyta har målats nattblå medan golvet är av vit slipad betongmosaik.

Metron behöver mycket teknik

På båda stationernas stationsplattformer finns så kallade tatehytter, små flerprocesskuber som innehåller teknisk utrustning. På sidan av kuberna finns bänkar för passagerare som väntar på nästa metrotåg.

De som åker med metron ser endast en liten del av allt som byggts för de nya stationerna. Under stationen finns metrotekniken, som det finns mycket av.

– Passagerarnas stationslokaler är några hundra kvadratmeter, men till exempel på Björkholmen är antalet bruttokvadratmeter totalt 20 000. Bara ett rökventilationsschakt tar upp 25 kvadratmeter, berättar Haarti-Katajainen.

Passageraren kommer kanske att tänka på tekniken bara om resan blir fördröjd. Fungerande teknik betyder dock också mycket annat än metrotåg som kör enligt tidtabellerna – exempelvis det att den som väntar på metrotåget inte möts av en luftpuls då tåget närmar sig, eftersom pulsen tas bor med hjälp av tryckutjämning.

Även rörelsehindrade och synskadade beaktas på de nya stationerna. Representanter för specialgrupper deltog i planeringsskedet och framförde sina åsikter.

Haarti-Katajainen berättar att de nya metrostationerna ska vara tidståliga. Materialen som valdes ut är tidståliga och åldras vackert, eftersom den förväntade livscykeln är hundra år.

– Genom bra underhåll och service håller de mycket längre.

Metro tilltalar mest

I HRT:s kundnöjdhetsenkät har passagerarna varje år svarat att metron är den bästa av alla kollektivtrafikmedel.

Metron är följer också Helsingfors stadsstrategi, staden med världens bäst fungerande vardag. Den fastnar inte i rusningen. Dessutom betonar stadsstrategin vikten av att höja spårkollektivtrafikens andel, det ekologiska, klimatansvaret och att minska utsläppen.