Helsingors–Tallinn-tunneln driver ekonomisk tillväxt

Centrum
20.2.2018

FinEst Link-projektets resultat som publicerades i dag framgår det att en snabb tunnelförbindelse mellan Helsingfors och Tallinn skulle medföra stora samhälleliga och ekonomiska fördelar för bägge stadsregionerna och staterna samt tillväxtmöjligheter för hela Europa.

Enligt genomförbarhetsutredningen FinEst Link som utförts under Nylands förbunds ledning kommer människor, varor och tjänster i framtiden att färdas snabb i tvillingstaden med tre miljoner invånare och den växande arbetsmarknaden medför ekonomisk tillväxt samt förbättrar människornas livskvalitet och företagens verksamhetsförutsättningar. En tunnel skulle göra det möjligt att dagligen pendla till jobbet på bägge sidor om Finska viken. Europas bannät skulle sträcka sig via Finland ända till de arktiska områdena. Vad gäller godstrafiken skulle tunneln vara till särskild nytta för långväga transporter mellan Finland och Östra och Mellaneuropa.

–Beträffande utvecklingen av regionen och tvillingstaden skulle de fördelar som en järnvägstunnel medför vara betydande, inte bara för Helsingfors och Tallinn utan också för Estland och Finland. Finland påminner till sitt geografiska läge om en ö, och en tunnel skulle koppla oss till det europeiska järnvägsnätet, konstaterar projektledare Kari Ruohonen.

FinEst Link-projektet publicerade resultatet av det tvååriga utredningsprojektet vid sitt slutseminarium i Tallinn den 7 februari. På plats för att ta del av beräkningarna av tunnelprojektets konsekvenser och kostnader var också Estlands statsminister Jüri Ratas, kommunikationsministrarna Anne Berner och Kadri Simson, Helsingfors och Tallinns borgmästare Jan Vapaavuori och Taavi Aas samt landskapsdirektör Ossi Savolainen och ordföranden för Harju kommunförbund Andre Sepp.

En prislapp på 16 miljarder, 15 års byggarbete

Tunnelförbindelsen beräknas kosta mellan 13 och 20 miljarder euro. I projektets beräkningar används en värdering på 16 miljarder euro. I kostnadsberäkningen ingår planeringen och byggandet av en tunnel, terminaler, järnvägsförbindelser och depåer. Värderingen omfattar inte tågmateriel.

Tunnelprojektet kunde genomföras med en så kallad partnerskapsmodell mellan den offentliga och privata sektorn. Det innebär att den privata sektorn finansierar tunnelbygget och 40 procent av kostnaderna täcks med EU-finansiering. Efter att tunneln tas i bruk täcker biljettintäkterna och tunnelns bruksavgifter de årliga trafikerings- och underhållskostnaderna. Bolaget som svarar för tågtrafiken kommer också att behöva understöd. Finland och Estland skulle årligen stöda tågtrafiken med totalt 280 miljoner euro under 40 års tid.

Byggarbetet kunde påbörjas efter planeringsfasen år 2025 och arbetet skulle vara klart efter 15 år. Tunneln kunde alltså tas i bruk för passagerar- och godstrafik år 2040.

FinEst Link-projektet utredde konsekvenserna och kostnaderna för järnvägstunnelns person- och godstrafik, men utmanade också teknologiutvecklare att komma med egna förslag. Vid slutseminariet presenteras sex stycken idéer som deltog i utmaningen.

– Genom att utnyttja ny teknologi kan man spara kostnader och påskynda byggarbetet. Tunnelns ekonomiska och tekniska genomförbarhet kunde förbättras avsevärt, påpekar Ruohonen.

Till Tallinn på en halvtimme för 18 euro

Utredningsprojektet utgår från att persontågen i rusningstid avgår med 20 minuters mellanrum och har en hastighet på 200 kilometer i timmen. Resan går på en halvtimme och en enkelbiljett kostar 18 euro. Köper man en seriebiljett kostar en resa 15 euro medan priset för en 30-dagarsbiljett är 480 euro. Ungefär 40 persontåg kör mellan städerna dagligen.

Under ett dygn färdas totalt ungefär 30 biltåg, lastbilståg och godståg mellan städerna. Dessa skulle ha en hastighet på 120–160 kilometer i timmen. Det skulle kosta 70 euro att transportera en personbil med biltåg.

I utredningen föreslås att det byggs två järnvägstunnlar och en separat servicetunnel mellan dem. På det djupaste stället skulle tunneln löpa 215 meter under havsytan. På stationerna byggs också omkörningsspår för godstågen. Servicearbetet i tunneln skulle utföras nattetid. 

Järnvägstunnel kopplar samman flygplatserna

I utredningen landade man på en tunnelsträckning som löper från Helsingfors-Vanda flygplats till Ülemiste i Tallinn. I Finland finns tre underjordiska stationer för persontrafiken: Helsingfors centrum, Böle och Helsingfors-Vanda flygplats.
Godsterminalerna och depåerna skulle byggas på flygplatsens bullerområde och därifrån betjäna hela landets godstrafik. Ring 4 och Flygbanan skulle erbjuda goda trafikförbindelser till ett flertal logistikterminaler och till det riksomfattande trafiksystemet. Med ett förbindelsespår till Hangö–Hyvingebanan får man en fungerande förbindelse som går vidare till hela landets bannät.

I Tallinn sträcker sig tunneln till flygplatsområdet i Ülemiste, ungefär tre kilometer från centrum. Från Ülemiste löper en nyligen öppnad spårvagnsförbindelse till Gamla stan i Tallinn. Ülemiste är också Rail Balticas ändhållplats. Terminalerna och depåerna byggs även i Estland på flygplatsens bullerområde och intill logistikterminalerna. Via Rail Baltica går en direkt förbindelse till terminalen i Muuga, som är Estlands största lasthamn.

Tunnelns järnvägsspår byggs med en europeisk spårvidd, som är 89 millimeter bredare än den som används i Finland. På sträckan mellan Böle och Helsingfors-Vanda flygplats finns spår med båda spårvidderna.

Större volymer i världens längsta järnvägstunnel

Tunneln mellan Helsingfors och Tallinn skulle vara 103 kilometer lång, och samtidigt också världens längsta undervattenstunnel. Enligt projektets beräkningar reser årligen 12,5 miljoner människor i tunneln och därtill ytterligare 10,5 miljoner med fartygsförbindelserna. I dagens läge använder ungefär 9 miljoner passagerare varje år fartygsförbindelserna mellan Helsingfors och Tallinn. Resan går på två timmar.

– Den stora ökningen i passagerarantalet beror på dem som dagligen pendlar till arbetet. För dem öppnar tunnelförbindelsen för alldeles nya möjligheter vad gäller boende och jobb, nämner projektledare Ruohonen.

Man förutspår också att mängden fraktgods kommer att öka betydligt. Enligt beräkningarna skulle 4 miljoner fraktgods fraktas både i tunneln och med färjor år 2050, alltså sammanlagt 8 miljoner ton fraktgods. I fjol transporterades ungefär 3,8 miljoner fraktgods över havet.

Med tunnelförbindelsen förutspås mängden passagerare och fraktgods fördubblas eller rentav tredubblas under de kommande trettio åren. Även om tunneln skulle byggas ökar också fartygstrafiken.

FinEst Link
• Ett utredningsprojekt som koordineras av Nylands förbund
• Har förverkligats med EU-finansiering som beviljats av Interreg Central Baltic-programmet
• En total budget på 1,3 miljoner euro för åren 2016–2018
• Nylands förbunds partner i projektet är Helsingfors och Tallinn städer, trafikministeriet i Estland och Finlands trafikverk samt Harju kommunförbund.
• Utredningsarbetet har gjorts av Amberg Engineering, Sweco Finland, WSP, Ramboll Finland, Sito, Pöyry, Strafica, Kaupunkitutkimus TA, Inspira och Rebel Group. Kommunikationsmaterialet har gjorts av Muotoilutoimisto Kairo.

Läs mer

FinEst Link

Projektets slutrapport: Helsinki–Tallinn Transport Link Feasibility Study – Final report

Bekanta dig med broschyren av projektresultatet