Klimatförändringen är helsingforsarnas största bekymmer

Uutta Helsinkiä
22.3.2019

Enligt en färsk säkerhetsenkät är två av tre Helsingforsbor bekymrade över klimatförändringen. Deras andel har ökat klart jämfört med motsvarande enkät som gjordes för tre år sedan. Däremot är terrorismen något som i nuläget bekymrar respondenterna mindre än förut. Jämfört med den inhemska befolkningen hyser helsingforsare med främmande modersmål större oro för terroristattacker, krig och konflikter samt för sin ekonomiska situation.

Näst efter klimatförändringen är Helsingforsborna mest bekymrade över barnens och ungdomarnas framtid samt över de ökade inkomstskillnaderna. I Helsingforsbornas svar på säkerhetsenkäten låg tyngdpunkten mera på globala orosmoment och frågor som gäller staden i dess helhet än på bekymmer i ens eget liv. Till exempel kommer ensamhet och hur pengarna ska räcka till rätt så långt ner på listan över bekymmer.

Aktuelladebatter avspeglas på orosmomenten

Andelen helsingforsare som oroar sig för klimatförändringen har på tre år ökat med mer än 10 procentenheter. Andelen bekymrade är nu 66 procent. Materialet i enkäten har sammanställts i oktober och november i fjol, då klimatförändringen var ett tema som fick mycken offentlighet efter att klimatförändringens konsekvenser hade lyfts fram i en rapport utgiven av FN:s klimatpanel (IPCC).

Den tilltagande oron över klimatförändringen märks särskilt bland unga Helsingforsbor. I 2015 års klimatenkät uppgav hälften av dem i åldrarna 15–29 år att de var oroliga över klimatförändringen. Hösten 2018 uppgick andelen Helsingforsungdomar som var bekymrade över klimatförändringen redan till 67 procent. Det är den klart största förändringen i någon åldersgrupp.

Samtidigt har andelen helsingforsare som hyser oro för terrorism, krig och konflikter minskat. Likaså är man mindre bekymrad över sysselsättningen och hur pengarna ska räcka till jämfört med för tre år sedan.

Ens livsskede märks på vad det är som inger oro

Respondenternas livsskede märks på vilka bekymmer som betonas, för ungdomar och äldre känner ofta oro av skilda orsaker. Klimatförändringen är ändå ett bekymmer som delas av alla. De äldsta, det vill säga de som är 70–79 år gamla, oroar sig mera än andra för globala problem, såsom militära konflikter och starkare ytterlighetsrörelser. Att vara orolig över något som gäller ens egen vardag är mindre allmänt bland de äldsta. Arbetssituationen och ekonomin samt ensamheten är frågor som däremot bekymrar ungdomar och unga vuxna. Hur ens egna föräldrar ska klara sig är en fråga som blir aktuell i gruppen 30–39-åringar, men hos de allra yngsta inger detta ännu inte oro.

Män och kvinnor oroar sig i hög grad för samma frågor. Ändå är kvinnorna mera bekymrade över nästan allt man frågade efter i enkäten. De största skillnaderna mellan könen noterade man beträffande växande inkomstklyftor och stärkta ytterlighetsrörelser.

Ekonomiska bekymmer betonas bland personer medfrämmande språk

Helsingforsbor med ett främmande modersmål hade orosmoment som klart skiljer dem från övriga helsingforsare. De är klart mera oroliga över sin ekonomi, men också över krig och över eventuella terroristattentat i Finland.

Helsingfors stad har allt sedan år 2003 genomfört en säkerhetsenkät med tre års intervall för att utreda stadsbornas erfarenhet av säkerhet i sin vardag. En artikel i senaste nummer av nättidningen Kvartti är en del i en serie där rön baserade på den nyaste säkerhetsenkäten behandlas. Enkäten genomfördes i oktober och november 2018.

Publikation:

Vesa Keskinen:Turvallisuustutkimus: Ilmastonmuutos helsinkiläisten suurin huolenaihe. Artikel i nättidningen Kvartti, länk till artikeln (på finska)

Upplysningar:

Forskaren Vesa Keskinen, Helsingfors stadskansli, e-post: vesa.keskinen(at)hel.fi, tfn 09 310 36296.