Återvinning av schaktmassor sparar miljö och pengar

Busholmen
5.3.2020
Staden har återanvändningsområden för schaktmassor förutom på Busholmen också i alla storabyggområden. Med hjälp av det utvecklingsprogram som snabbade upp den smarta återanvändningen av schaktmassorna åren 2014–2018 har man sparat ca 37 miljoner euro.

Under en period på tio år har schaktmassor som motsvarar tiotals gånger riksdagshusets volym transporterats genom Busholmen. Såväl schaktmassorna för Västmetron som uppmuddrade massor från havet har återanvänts. 

Snart efter augusti 2009 började den asfaltplan som hade blivit ledig efter hamnen att fyllas med högar av olika schaktmassor. Man hade noggrant tänkt hur alla av dem kunde återanvändas i bebyggandet av området. ”Till exempel största delen av schaktmassorna från byggandet av Västmetron transporterades till Busholmen”, säger Mikko Suominen. Mängden är enorm, 3 miljoner kubikmeter, och motsvarar volymen av 30 riksdagshus och ca 300 000 lastbilsflak. 

Staden har återanvändningsområden för schaktmassor förutom på Busholmen också i alla stora byggområden. Verksamheten i dessa samordnas av Mikko Suominen som är också känd som Massa-Mikko hos staden. Suominens telefon ringer alltsomoftast, när entreprenörer som bygger Helsingfors ringer och frågar vad de kan göra med byggplatsernas schaktmassor. Andra sidan av arbetet innebär utveckling. Man strävar efter att återanvända stadens grundläggningsmaterial så effektivt som möjligt.

Under de senaste tio åren har västra delen av Busholmen, som är landets största byggplats för bostäder, också varit ett enormt återvinningsområde för schaktmassor och stenmaterial. Områdets yta var som störst 20 hektar för tio år sedan. Återvinningsområdet har minskat i takt med att bebyggandet av området har fortskridit, och den sista stora stenhögen hamnar i havsutfyllnader sannolikt år 2022. 

När byggarbetena på Busholmen inleddes år 2010 hade staden bråttom att komma med nya lösningar för återanvändning av schaktmassorna. Staden inrättade en anställning för en masskoordinator i syfte att snabba upp återanvändningen. Massa-Mikko blev vald till uppgiften och har verkligen förtjänat sin lön. Inom några år har återanvändningen av schaktmassor nästan tiodubblats. Med hjälp av det utvecklingsprogram som snabbade upp den smarta återanvändningen av schaktmassorna åren 2014–2018 har man sparat ca 37 miljoner euro och 5,3 miljoner liter bränsle och förhindrat 13 400 ton koldioxidutsläpp. 

I det gamla hamnområdet hade havsbottnens ytskikt halter av skadliga ämnen, vilket var en tilläggsutmaning för muddringen av Busholmen. Det var inte möjligt att deponera ytskiktet i havet. Lerjorden i bassängerna på 4 hektar som låg vid den nuvarande Utterkajen konstaterades vara lämplig för grundberedning. Leran torkade och blandades med cement för att förbättra byggegenskaperna. Nu kan man se den före detta havsbottnen bland annat på de kullar som formades i den nya Understensparken i Kvarnbäcken. Staden sparade 2,5 miljoner euro eftersom man annars hade varit tvungen att transportera den behandlade leran ända till Kotka för muddertippning. 

Den smarta planeringen medför avsevärda besparingar också i kostnaderna för grundläggning. Här kan man också utnyttja återvinningsmark. I Busholmens västra kant finns för närvarande en stenhög vars höjd motsvarar fem riksdagshus. Högen är en tryckbank som tätar marken. När byggarbetena inom några år inleds i området har marken under årens lopp sjunkit nära den slutliga nivån. På detta sätt sparar man i byggkostnaderna för byggnader och tomter. 

Helsingfors har inom ett par år blivit en föregångare i återvinning av schaktmassor.

Läs mer:

Nytt i Helsingfors

Busholmen

Ursprunglig text: Petja Partanen