Forskare: Lätt att se mycket positivt i Helsingfors förorters framtid

Uutta Helsinkiä
19.12.2017

Trots att förorternas socioekonomiska ställning i Helsingfors och övriga Huvudstadsregionen blivit sämre under de senaste årtiondena, är det ändå inte så svårt att tro på en god framtid för dem. I många andra finländska städer ser förorternas framtid inte alls lika positiv ut. Det konstaterar förortsforskarna Mats Stjernberg och Teemu Kemppainen i en debattartikel i Helsingfors stads finsk- och svenskspråkiga samhällsaktualitetstidskrift Kvartti, numret 4/2017.

Den socioekonomiska ställningen till trots är det många som vill bo i Helsingfors förorter – och som trivs där. Även helhetstryggheten i Helsingfors har utvecklats positivt, låt vara att det fortfarande finns skillnader bostadsområden emellan. De senaste åren har man sett tecken på att vissa förortsområden gentrifierats, alltså blivit populära bland bättre bemedlade, och allt flera förorter kan framöver höra till de områden där den så kallade kreativa klassen vill bo, spekulerar forskarna.

Områdenas differentiering bör följas, menindikatorerna bör tas med en nypa salt

Städernas politiska beslutsfattare och tjänstemän vill ofta ha råd av forskarna om hurdana mätare eller indikatorer man borde använda för att följa lokal differentiering och i synnerhet marginalisering, för att så bra som möjligt kunna ingripa.

Visst är det viktigt att kunna ta mått på fenomenen, men det finns risk att siffrorna får för stor betoning. Det betonade stadsforskarprofessorerna Roger Andersson från Uppsala, Maarten van Ham från Delft och Tiit Tammaru från Dorpat (Tartu) då de besökte Helsingfors senhösten 2017. När indikatorerna blinkar rött för vissa områden får staden brått att höja resultaten för dessa områden. Då kan det gå så, att åtgärderna närmast bara snyggar upp siffrorna utan att kanske i egentlig bemärkelse förbättra invånarnas situation och levnadsförhållanden. Det är viktigt att forskare och experter är aktivt med då man tolkar mätningsresultaten – så att inte siffrorna börjar leva sitt eget liv.

Kvartti kommer med rön om stadsdelars ochstadsstrukturens utveckling

Tidskriften Kvartti utges av Helsingfors stad och kommer fyra gånger om året med senaste forskningsrön om Helsingfors och Helsingforsregionen. Numret 4/2017 fokuserar – på finska och svenska – på teman kring lokala trender i regionen, och artiklarna handlar bland annat om vilken roll bostadsbyggandet har för folkökningen i Helsingfors, om sambanden mellan dels invånarnas hälsa, dels segregation och lokala särdrag i områdena, och om Västmetrons inverkan på bostadspriserna. Dessutom granskas hur forskningsmaterial insamlade på nya sätt – till exempel data som ackumuleras i idrottsappar eller åsikter uttryckta i stadsdelsgrupperna på Facebook – kan användas för att producera kunskap om staden.

Läs hela tidskriften Kvartti 4/2017 (pdf)